Do what you can't

Nu är det bara två dagar kvar tills årets Umeå fashion & Design går av stapeln. Det är alltså Umeå Fashiopn Week som har bytt namn och breddat innehållet till att också handla om design. Råkul ju!

Min roll detta år är att kurera en slags mötesplats på tema kreativitet och hantverk. Vi kallar det en kreativ studio och jag tänker på det som en plattform för att lyfta alla små kreatörer i den här staden. Här kommer man kunna hitta en kombinerad pop up shop och utställning med lokal konst, design och hantverk och en sodabar med lokalproducerad läsk från Pop Art Craft Soda. Dessutom har vi en liten scen där jag har planerat in ett program med samtal och workshop med några snälla personer som håller på med roliga grejer.

Man kommer tex få lära sig hur man spelar in en pod med Erik som gör Umepodden, prova dreja med Ida Persson som driver Lergrova och lära sig mer om hur det är att driva sin egen blogg och ta outfitbilder med Malenami.

Temat på hela den här härligheten kom jag på i somras när min bror visade mig den här videon:

Jag blir så peppad och glad av den här inställningen. Man kan verkligen åstadkomma så mycket genom att bara göra, försöka och våga. Det har i alla fall funkat för mig såhär långt. Jag har börjat sy kläder, startat en butik, dragit igång Sy Möjligheterna, gjort en föreställning, små youtubefilmer och lite annat mer eller mindre lyckat - men det är ingen som har försökt hindra mig. Tvärtom!

Så jag kommer försöka ha det här i åtanke när vi har de korta samtalen som inleder varje kreatörs workshop. Jag vill fråga dem om ifall de tycker det är läskigt att visa saker de gör för andra, om de vet hur det kommer sig att de börjat med det de gör, vad som driver dem och vad de drömmer om.

Jag ser så väldigt mycket fram emot de här tre dagarna! Här hittar ni mer information om vad som händer i stan under Umeå Fashion & Design!

Ikigai

ikigai.png

För mer eller mindre ganska precis ett år sedan hade jag en slags föreställning på Elite Hotel Mimer. Jag kallade den En föresällning om att vara eljest. Jag berättade inte så mycket om den alls varken inför eller efteråt. Det var som att jag inte själv trodde att jag hade gjort det efter det var slut. Eller riktigt visste varför jag tagit på mig det här ganska påfrestande projektet.

Jag minns när jag fick idén. Jag satt och sydde något i min ateljé och kände mig frustrerad över att jag inte kände så mycket lust och mening i mitt arbete längre. Något som jag hittills känt mig både stolt över och haft inspiration till, kändes plötsligt som “bara business”. Att driva en butik och sälja saker i en värld av överflöd kändes… tråkigt.

Men någonstans inom mig hade jag fortfarande skaparglädjen, behovet att få tänka stora tankar och testa förverkliga dem. Så jag tänkte att det är här jag ska försöka hitta mitt driv och det som gör Eljest till något annorlunda. Och för att berätta om det ska jag göra en föreställning!

Jag tänkte mig upplägget lite som ett sommarprat, där jag varvade mina egna tankar med livemusik. Mellan låtarna sprang jag ut och bytte om, så det samtidigt blev en slags modevisning.

Första stycket handlade om det här:

Det finns en japansk teori som kallas Ikigai.

Tänk er fyra cirklar. I den ena finns allt du tycker om att göra, i den andra saker du tycker du är bra på, i den tredje saker du tror världen behöver och i den fjärde saker du kan tjäna pengar på (!). Om du hittar något som kombinerar alla de områdena, har du hittat ditt Ikigai.

Det här var förstås inget jag medvetet tänkte på när jag startade mitt företag, men jag tror att jag i alla fall har börjat hitta mitt Ikigai. 

Jag älskar att få vara kreativ. Jag tycker jag är ganska bra på att vara Kapten på Eljestskutan. Jag har funderat väldigt mycket på vad världen behöver. Helst skulle jag vilja lösa klimatkrisen och skapa fred på jorden, men jag vet faktiskt inte hur jag skulle göra det. Men jag har en idé på något som är samhällsnyttigt och där jag också ska kunna tjäna pengar själv. 

Att vara eljest kan väl beskrivas som att vara annorlunda. I en bok som heter Originals av Adam Grant, pratar man om non-conformists. Att inte anpassa sig efter rådande normer och omständigheter, utan se saker ur andra perspektiv och också agera utifrån det. 

Jag tror att det är det jag försöker göra. Ifrågasätta varför man ska göra det som vi upplever förväntas av oss, vara som vi tror att man ska vara - och istället fundera på vilka andra alternativ som finns.  

Det kanske låter som att jag tycker att alla borde vara missnöjda, säga upp sig från sina jobb och göra något helt annat, men det menar jag såklart inte. Jag försöker bara sammanfatta några tankar kring just det där att våga följa sina drömmar och banka skiten ur jante. 

Du behöver inte vara bäst på något för att göra det. Du behöver inte veta hur man gör för att börja (hur ska man annars lära sig liksom?). Du behöver inte ha en massa pengar för att prova.

Men man behöver ju ta reda på ungefär vad det är man vill göra, det som gör att man tycker det är kul att gå upp på morgonen och som gör att man ser fram emot morgondagen när man lägger sig på kvällen. Kanske inte alla dagar, men ganska många i alla fall. Och jag tycker Ikigai är ett bra sätt att liksom ringa in och hjälpa till att utkristallisera vad det är.

Sedan spelade Hanna Jerndal och hennes jazzkatter Vi kommer aldrig att dö av Bo Kaspers Orkester medan jag darrhänt sprang ut och bytte om inför akt två.

Umeå + Vasa = Sant!

I fredags tog vi båten över Kvarken till Vasa. Jag hade googlat vindhastigheter och sjöfart till sent inpå natten, då det blåste rejält under torsdagen och såg ut att hålla i sig. Ett tag var jag på väg att balla ur, för jag såg framför mig hur båten skulle guppa från sida till sida och Estrid gråta av rädsla i flera timmar. Men vi åkte och det gick galant! Det var mest mamman som ville gråta lite av sjösjuka, Estrid var på ett strålande humör och lekte i bollhavet.

bollhav_liten.jpg

Vi kom fram 15.45 och skulle sätta oss på bussen för vidare transport in till centrum där vi skulle bo. Men vi fick snällt hoppa av för bussen skulle betalas kontant i Euro, men vi var kontantlösa och dessutom fanns ingen uttagsautomat i hamnen. Osmart tyckte vi och fick ta en taxi istället.

Framme i Vasa flanerade vi runt på stan och hittade Verket, en butik med lokal design och hantverk där bland andra ägarnas egna varumärken Myrfolk och Särk fanns representerade. De flesta plaggen syddes på plats av dem själva.

verket.jpg
verketatelje.jpg

När vi var där höll de på med en brudklänningsprovning, så inspirerande att se! Kul också att de hade skor från Docksta, tycker en ju som norrlänning. Sedan var vi hungriga och hittade en supermysig restaurang helt i min smak som heter Niska. Estrid ville kolla på Oddbods, jag åt en rågod pizza med rökt lax, pepparrot och ruccola som hette Sjökaptenen och Love testade Kvarkenöl.

ettisniska.jpg
_MG_6975.jpg
niska.jpg
sjokapten.jpg

Sen var vi så trötta att vi somnade vid åtta, bara för att vakna snortidigt på lördagsmorgonen av att hotellets brandlarm gick. Som tur var visade det sig vara falsk alarm, men vi hade väckt upp Estrid och jag tyckte det hela kändes så obehagligt att vi bestämde oss för att byta hotell.

Och vilket genidrag det var! För bara 80 EUR till fick vi bubbelbadkar och bastu på rummet, frukostbuffé och dessutom hjälp av trevlig personal på hotellet. Hej Scandic Vasa, jag kommer och bor hos er mer framöver!

torget.jpg

Så begav vi oss över torget bort till Loftet och Malin Välitalo-Palo som jobbar där. Vi har haft lite kontakt under flera år, bland annat har de haft en pop up shop hos oss och vi en hos dem. Det är också Malin och Loftet som ordnar Slöjdkryssningen mellan Umeå och Vasa.

Hon visade oss runt inne på Loftet och berättade om sin verksamhet där. De delar det 165 år gamla huset med ett café och i ett av rummen är originalinredningen bevarad. De kallar rummet Konsulinnans kafferum efter Tulla Moe, konsulinnan som bodde i huset i början av 1900-talet. Mäktigt rum!

konsulinnanskafferum.jpg
kosulinnanstak.jpg

Själva butiken är fylld med Österbottniskt hantverk, brickor, plädar, Loftets klassiska blecklykta (som ni också brukar kunna hitta hos oss) och såklart Finländsk kvalitetslakrits!

loftet.jpg
loftetkassan.jpg
_MG_7003.jpg

Jag och Malin har länge pratat om att vi skulle vilja hitta ett samarbete för kreativa entreprenörer och hantverk över Kvarken, men vi har aldrig riktigt kommit på vad det skulle vara. Men vi gissade att vi skulle komma på något om vi bara satte oss ner och pratade. Så Malin tog oss med i sin bil till Havets Hus intill Replotbron där vi kom på en riktigt bra idé! Tänk er som en designmarknad som samlar kreatörer från både Öster- och Västerbotten. En vecka här och en vecka där. Också sätter man ihop ett roligt program med workshops och föreläsningar på båten, en god lunch, middag och boende så blir det som en hel kreativitetsweekend! Det här ska vi försöka få till och vi siktar på sensommar 2020. Vilka är med?

idamalin.jpg

Sen gick vi och badade bubbelbad hela familjen innan vi gick ut för att äta. Vi hittade en lite dold restaurang som hette Gustav Vasa och som låg i ett gammalt kollager.

_MG_7028.jpg
gustavvasa.jpg

Love åt Fish & Chips med abborre och jag åt små Snapas; bränd kål & vilda örter, gravad sik & dill och klyftpotatis & aioli. Smällde av för det var så gott - och så snyggt! Plus att personalen var värsta gulliga och lät Estrid springa runt och kolla på allt. En perfekt avslutning på min första - men absolut inte sista - resa till Vasa.

Om att leka på jobbet

Förra veckan var den andra veckan där jag försöker hitta rätt i min nya arbetssituation efter att Miriam börjat jobba hos oss.

Jag hade planerat in ett par dagars “leka på jobbet” vilket är något av det bästa jag vet. Det är tid då jag få skapa helt fritt och jobba på att göra verklighet av några av mina idéer. På listan står en duk, servetter och ett nytt mönster som jag tänker trycka på tyg och sy t ex kuddar, löpare och väskor av.

Men samma morgon som jag skulle sätta mig och börja leka/jobba, så orkade jag bara inte ens sitta upp! Jag blev tvungen att bädda ner mig och där låg jag i typ två dygn och sov, hade frossa och svettades om vartannat. Så typsikt! Kanske inte helt oväntat då resten av familjen också dragits med feber i intervaller de senaste dagarna, men inte desto mindre osis.

I helgen var vi hela familjen i CKO och jag var tillräckligt pigg för att orka gå ut och leka med Estrid på stranden. Vi utforskade bäcken som rinner ut i havet och när vi stod uppe på spången som går över den, råkade spaden som hon höll i plötsligt ramla ner i vattnet. Vi gick för att hämta hjälp att fiska upp den och morfar kom till undsättning. Just som vi skulle gå från gården sa jag -Vi kanske skulle ha haft något verktyg att fiska upp den med? också tittade jag under en tall och där låg Den Perfekta Pinnen!

Estrid lånade den och sa -Fågel! Och hon hade såklart alldeles rätt, det var ju en Storspov!

fagelpinne.jpg

Med hjälp av det här makalösa Fågelpinnen fiskade vi lekande lätt upp den lilla spaden och kastade oss in i nästa gastkramande äventyr. Vi mötte tre barn som höll på att bygga en fördämning över nämnda bäck, något jag själv bär i tacksam hågkomst från min barndoms dagar. Där stod vi och mest kollade på tills det blev dags att äta. Då gick vi in och tittade på rådjuren som har börjat komma förbi nästan varje morgon och kväll numera.

radjur.jpg

Och då tänkte jag det här är ju perfekt inspiration att ha i åtanke när jag ska leka på jobbet nästa vecka och rita tygmönster, designa en duk och för all del även bokföra och göra budgetuppföljning.

Vi bygger om skutan

Ni som besökt Eljest vet ju att vi har varit granne med Umeå Tourist Center, något som jag har varit väldigt glad över! VI får fler och fler turister till Umeå, men i och med digitaliseringen söker fler och fler information och inspiration via nätet och färre människor besökte den fysiska informationen. Av den anledningen så beslutades det i vintras att man skulle fokusera på den digitala närvaron och åtminstone tillfälligt stänga Turistinformationen. Men det är inte omöjligt att man hittar mer effektiva lösningar i framtiden, t ex pop up information under högsäsonger.

För vår del innebar det att vi förlorade vår granne, vilket känns tråkigt. Jag har tyckt om att vara en del av något större och att man kunnat mingla mellan Gamla Bibliotekscaféet, turistinformationen och min butik med lokal design och hantverk. Nu kommer vi få en annan granne, vilken vet jag ännu inte exakt, men den öppna planlösningen kommer inte längre fungera. Därför har några flinka snickare satt upp en vägg och jag tillstå att det blir riktigt snyggt!

Det här är en sjukt fult gjord photoshopskiss som jag gjorde inför att att vi skulle bestämma hur väggen skulle se ut. Jag valde att panelen skulle gå från golv till tak och vara målad i samma svara färg som väggen intill. Panelbrädorna sitter förresten i ett oregelbundet mönster där vi blandat olika dimensioner för att det ska bli lite mer levande och inte så stiff och hårt. En idé som jag tog fasta på efter att vi återbrukat lite spillvirke efter min mammas och pappas husbygge när vi gjorde en fondvägg när Eljest var en pop up butik.

Det här är en sjukt fult gjord photoshopskiss som jag gjorde inför att att vi skulle bestämma hur väggen skulle se ut. Jag valde att panelen skulle gå från golv till tak och vara målad i samma svara färg som väggen intill. Panelbrädorna sitter förresten i ett oregelbundet mönster där vi blandat olika dimensioner för att det ska bli lite mer levande och inte så stiff och hårt. En idé som jag tog fasta på efter att vi återbrukat lite spillvirke efter min mammas och pappas husbygge när vi gjorde en fondvägg när Eljest var en pop up butik.

I samband med det så passar vi på att möblera om och ändra inredningen ombord på vår lilla skuta. Det är något väldigt tillfredsställande att känna att även om det är myrsteg så tar vi oss allt närmare den vision jag har av hur butiken ska se ut, kännas och upplevas.

_MG_6857.jpg
Här har jag photoshopat in små björkar framför vår entré också tänker jag att jag ska ställa ut en liten bänk gjord av brädor balanserande på två stubbar med ett renskinn på. Men är det någon med tips på vad jag skulle kunna ha istället för photoshopade björkar (för de är så svåra att hitta IRL!) så tipsa gärna!

Här har jag photoshopat in små björkar framför vår entré också tänker jag att jag ska ställa ut en liten bänk gjord av brädor balanserande på två stubbar med ett renskinn på. Men är det någon med tips på vad jag skulle kunna ha istället för photoshopade björkar (för de är så svåra att hitta IRL!) så tipsa gärna!

Förutom den påtagligt visuella omkonstruktionen så sker en annan rokad. Jag har anställt en till till besättningsman, Miriam, som tillsammans med mina gulliga föräldrar kommer bemanna butiken. Själv tänker jag arbeta mer med vår webshop, ägna mig åt att sy nya plagg inför hösten också hoppas jag att äntligen få en start på det lokala textiltillverkningsföretaget som jag försökt få till stånd i typ två år.

Också har jag ett nytt uppdrag i höst! Umeå Fashion Week kommer byta namn till Umeå Fashion & Design för att kunna bredda innehållet under eventet med allt från exklusiv design till progressivt hantverk. Man kommer att jobba med tre mötesplatser; Mode & Skönhet, Design och Hantverk. Och gissa vem som ska få kurera hantverkshuben? JAG!

Jag är så himla glad och peppad över det här. Alltihop; att det blir fint i butiken, att jag anställt Miriam så att jag kan få fortsätta att utveckla alla idéer som jag brinner för, att jag ska få jobba med Umeå Fashion & Design. Jag har förresten redan satt en rubrik på vad det eventet ska handla om. DO WHAT YOU CAN’T!

Kommer bli så fett.

Weekend i viken

Efter Långfredagstabberaset begav vi oss norrut, till Sikeå, eller CKO som jag brukar kalla det.

idaochestridhavet.jpg

Där gjorde vi ett improviserat produkttest av Wesleys överdragsbyxor i bävernylon. Estrid klev rakt ut i havet med stövlar på fötterna - och kom upp helt torr! Prima kvalitet det där. :-)

cko_beachclubsalad.jpg

Till lunch fick vi CKO Beach Club salad, en rätt som vi har hittat på och som består av vattenmelon, ädelost, russin, rostade sesamfrön och lite crispsallad.

pupp.jpg

Sedan gick vi ut och fågelskådade, först hittade vi en pupp och en höna som satt på köksbordet. Ute hittade vi massor av måsar, svanar, sädesärlor och en liten fågel som vi inte kunde namnet på men den lät Piiip, så vi kallade den för det.

Sedan grillade vi för första gången i år och det regnade, hurra vad mysigt! Älskar hur skogen luktar efter en regnskur!

ettismorfar.jpg
ettis.jpg

Sedan åt vi en glass och la oss och sjöng Lille Katt. Finfin påskferie!

Glad påsk!

Vi har har ett riktigt tabberas hos oss! Bästa sättet att fira påsk på, om ni frågar mig.

Jag och Estrid fick påskägg!

Jag och Estrid fick påskägg!

Vi fick besök av familjen och gick bananas på kalaset. En vegetarisk påskbuffé med pizza med västerbottensost, tångkaviar, crème fraiche, rödlök och en dillkvist för snygghets skull, janssons frestelse med kapris istället för anjovis, grönkålspaj med ädelost, sallad med brysselkål, valnötter och skirat smör, en annan sallad med blomkål och avocado också ett gott surdegsbröd från Kulturbageriet som vi gjort västerbottensostsmör till.

buffe.jpg

Sedan avslutade vi måltiden med en chokladtårta som jag och Estrid hade hjälpts åt att göra. Receptet hittade jag hos Tidningen Hembakat.

tarta.jpg

Idag lördag har vi öppet i butiken mellan 11-15 och sedan tar vi vår påskomobil och drar till CKO.

GLAD PÅSK!

Eljest hjärta Robin och Mohamed

Under våren har vi genom ett samarbete med Umeå Universitet fått möjligheten att jobba med två synnerligen sympatiska studenter; Robin och Mohamed. 

En dag var vi ut till min ateljé och filmade när jag sydde och jag fick berätta lite om mina tankar kring Eljest, vad vi är och hur vi tänker. 

Det är kanske inte något som en tänker på direkt när en besöker butiken, men jag har verkligen lagt mycket möda och tankekraft bakom vad och hur vi ska vara. Ledord är snäll, lekfull och livsbejakande, men också kvalitet och hantverkskunnande är två ord som jag tycker genomsyrar butiken. 

Tack till Robin och Mohamed, ni är fullfjädrade proffs! Det har varit så roligt att jobba med er!

Annalena Hedman och KRONAN

kronan.jpg

Imorgon, 28 april, släpper Annalena Hedman sin nya barnbok KRONAN och vi bjuder in till tårtkalas på Eljest. Jag skickade några frågor till henne inför detta kungliga besök och det här är vad jag fick veta:

Vem är Annalena Hedman, om du skulle beskriva dig själv med en eller två meningar?

En ovanligt sällskapssjuk ensamvarg som gillar att läsa, dagdrömma och skriva.

Kan du berätta kort om handlingen i Kronan? 

Mimmi och Henry hittar en antik krona i en gammal amerikanare som Mimmis bonuspappa Broman just köpt. För att inte Broman ska bli misstänkt för stöld bestämmer de sig för att gömma den, tills de kommit på vad de ska göra med den. Men kronan tycks ha starka krafter och en egen vilja ... Märkliga saker händer, det blir action och farligheter! Och så bygger de en flotte.

Hur kom du på handlingen i Kronan? 

Jag läste en artikel om en krona som blivit stulen på Etnografiska museet och som återfanns i en bortglömd väska hos Rikskriminalpolisen efter 25 år. Det var så knasigt och osannolikt, så där som verkligheten ju kan vara. Det, älvar, och gårdar med många bilar på (som man ju ser lite här och där) blev min inspiration. 

Gillar du gröt? 

Ja! Havregryn äger. 

Var satt du och skrev boken? 

På alla möjliga ställen. Favorit: i en hängstol under en gran (ovanför en myrstig).

Hur fick du den utgiven på Natur och Kultur? 

Jag skickade in mitt manus och hade turen att den formidabla Marie Augustsson (förläggaren bakom Cirkeln och en massa andra bra böcker) läste den och föll för den.  

Skriver du disciplinerat eller lite då och då? 

Jag skriver disciplinerat lite då och då. :)

Kan du berätta lite om hon som illustrerat boken, vem hon är och hur ni kom i kontakt med varandra? 

Hon heter Sofia Falkenhem och det var förlagets (Maris) utomordentliga idé att be henne illustrera boken. Hon har illustrerat många fina böcker, t ex böckerna om Kalle Skavank (författare Petrus Dahlin) och de om monstret Frank (författare Mats Strandberg). Jag älskar alla bilderna och de stämmer väldigt väl med de jag hade i huvudet när jag skrev. Vi har mejlat varandra om bilar och broar (se boken) men har inte träffat henne. Det hoppas jag få göra snart för hon verkar så cool.

Visst ska folk komma och köpa boken imorgon? 

Jag hoppas att de åtminstone vill komma, äta tårta, pyssla eller bara säga hej!

Det hoppas jag också att ni vill göra, varmt välkomna! Läs mer om eventet här.

Öppettider december 2017

sondagsoppet.jpg

Så mycket händer under december! Advent, lucia, musikhjälpen kommer till Umeå också självaste julafton. Vi har lite specialöppettider och såhär ser de ut:

Vardagar 10-18

Lördagar 10-16

Söndagar 12-16

Extraöppet lucia 13 december 10-20

Julafton, juldagen, annandag jul STÄNGT

Nyårsafton STÄNGT

 

Hoppas vi ses! Hälsningar,

Ida, Love, Linnea och Chefen

Jul med Eljest

Ännu en ambitiös amatörproduktion från Bobackarama AB har färdigställts! 

 

Här får ni följa med hem till oss och jula runt med veganskt julgodis, äggoljetempera och IQ-test i form av dagispyssel.  

 

För min del handlar det mest om att jag tycker det är så himla kul att jobba med film också lär jag mig något nytt hela tiden. Jag gillar att använda olika uttryckssätt, så jag leker gladeligen med rörlig bild även om jag själv tycker att jag är rätt pinsam och töntig i rutan. Men det skiter jag i - för om en lyssnar för mycket på den där rösten som säger att det är bäst att ligga lågt, vad skulle då åstadkommas? Jag lever som jag lär och hänvisar till texten på vår tygpåse och T-shirt:  

Aldrig har väl någe storverk gjorts genom att säg att he int gå. Följ dina drömmar, gåndin egen väg och va på rikt. Är det då nån som skull tyck du verka nalta eljest, då vet du att du är på rätt väg. 

IMG_1971.JPG

Således, behåll: Jul med Eljest! :-)  

Sommar med Eljest!

Hurra! Äntligen får vi presentera vårt första avsnitt av Sommar med Eljest. Jag har själv filmat och klippt och hållit på, så det kanske är lite svajig kvalitet på det hela - men ändå mäktigt! Det här gav mersmak. Ernst, move aside - there's a new kid on the block. :-)

Vill ni ha hjälp med att inreda så hör av er så kommer jag! Läs mer om våra inredningstjänster på den här länken.

DIY: makraméampel

Det här går ju att göra på tusen olika sätt, men här kommer ett! 

Du behöver ett garn att knyta med (det här är ett bomullsgarn, men ta vad du tycker är snyggast), en sax, något att knyta runt och kanske en liten blomma.

Du behöver ett garn att knyta med (det här är ett bomullsgarn, men ta vad du tycker är snyggast), en sax, något att knyta runt och kanske en liten blomma.

Bestäm hur lång ampel du vill ha och klipp fyra lika långa snuttar av garnet.

Bestäm hur lång ampel du vill ha och klipp fyra lika långa snuttar av garnet.

Vi ena snöret på mitten.

Vi ena snöret på mitten.

I mitten av det dubbelvikta snöret sätter du fast de andra snörena med hjälp av öglor.

I mitten av det dubbelvikta snöret sätter du fast de andra snörena med hjälp av öglor.

När alla sitter där så ser det ut såhär.

När alla sitter där så ser det ut såhär.

Då fäster du ihop härligheten på det här viset, genom att göra en ögla på det första snöret.

Då fäster du ihop härligheten på det här viset, genom att göra en ögla på det första snöret.

Det ser inte mycket ut för världen, men nu är du på G!

Det ser inte mycket ut för världen, men nu är du på G!

Dela på trådarna så de liksom bildar ett kors.

Dela på trådarna så de liksom bildar ett kors.

Knyt en knut några centimeter ut från mitten på varje par.

Knyt en knut några centimeter ut från mitten på varje par.

Dela på paren.

Dela på paren.

Knyt en ny knut några centimeter ut och fortsätt så tills den passar din flaska/vas/burk eller vad du har hittat på.

Knyt en ny knut några centimeter ut och fortsätt så tills den passar din flaska/vas/burk eller vad du har hittat på.

TIllslut börjar det arta sig!

TIllslut börjar det arta sig!

Gör en ögla för att samla ihop alla ändar. Man kan ju lämna det såhär, men jag skulle styla lite och göra ett extra snyggt avslut. 

Gör en ögla för att samla ihop alla ändar. Man kan ju lämna det såhär, men jag skulle styla lite och göra ett extra snyggt avslut. 

I knuten fäste jag ett till snöre som jag lindade över ändarna och petade in slutet på den under. Kanske kan man behöva fästa den med lite lim. Men sen är det klart!

I knuten fäste jag ett till snöre som jag lindade över ändarna och petade in slutet på den under. Kanske kan man behöva fästa den med lite lim. Men sen är det klart!

Ta-daa, klart!

Ta-daa, klart!

Metzerverket

Zanna Metzer är kreatören från Helsingborg som för sju år sedan flyttade till Umeå för att studera Digital Medieproduktion. Hon beskriver sig som en rastlös själ som älskar att vara kreativ. Hon är uppvuxen i en konstnärsfamilj, där mamma varit aktiv inom teater och pappa inom grafisk formgivning.

Under sin mammaledighet dök intresset för att driva eget upp, men att det skulle handla om just flugor var en slump. Det var när hon googlade på hur man viker origami, som hon råkade komma in på en video om hur man kunde sy en egen fluga. Det närmaste sig julen 2015 då, och hon tänkte att det vore en perfekt julklapp till familjen. Efter nyår fortsatte hon sy och provade sedan att visa flugorna för två olika butiker i Umeå, Kii och Nollnitti. Båda butikerna gillade vad hon gjorde och la en beställning.

Efter det var det bara att satsa kände jag! Idag har jag 10 återförsäljare runt om i landet.

Zanna inspireras av folk som går sin egen väg, de som drömmer om något som för andra verkar ouppnåeligt, men som bevisar att man kan göra allt om bara man bestämmer sig för det. Litet som stort. So freaking great alltså, det är precis sådant vi gillar också! 

metzerverke.jpg

Jag frågar om hennes bästa tips för andra som drömmer om att starta eget och ägna sig åt någon kreativ verksamhet och då svarar hon: Det viktigaste om man drömmer om att starta eget är nog att inte tänka för mycket. Att bara våga köra på och prova sig fram. Man ska inte vela så mycket, eftersom man egentligen aldrig vet vad som fungerar eller ej förrän man provat. Tror du på din idé - satsa! 

På lördag den 20 maj kommer Zanna till oss på Eljest och med sig har hon sin symaskin och tyg för att sy flugor på beställning. Perfekt nu inför stundande studentbaler, examensfester och bröllop! Vi önskar er himlarns välkomna! 

Älska UÅ

Sommaren 2016 öppnade vi butiken permanent på Skolgatan 57. Nämnda lokal ligger likaledes vägg i vägg (om man nu kan säga så, då det faktiskt inte är någon vägg mellan oss) med Umeå Tourist Centre, det som i folkmun helt enkelt kallas Turistbyrån. 

Sedan dess har vi fått flera frågor om Umeåsouvenirer, både från turister men också från Umebor som ska resa iväg och vill ta med sig någon liten present. Jag hade egentligen tänkt att de skulle vara färdiga för ett år sedan, men jag lyckades inte komma på hur de skulle se ut! Jag tänkte först på något med björktema (eftersom vi är björkarnas stad), men det kändes så o-originellt. 

Istället försökte jag tänka på vad Umeå är för oss som bor här och då kom jag plötsligt på det! För mig är Umeå staden som befolkas av massor av smarta, godhjärtade människor. Det solidariska, kreativa, godhjärtade Umeå. Låt mig belägga detta med följande tre exempel:

1. När min bil för några år sedan stannade i en rondell på Teg. Den liksom bara stannade utan att jag förstod varför. Jag halade upp mobilen och tänkte ringa efter hjälp - slut batteri! Jag öppnade dörren och tänkte försöka putta bort den till Icas parkering som låg i närheten, men kunde inte röra den ur fläcken. Panik alltså. Så ljusnade det i horisonten och en för mig obekant familj stannade och erbjöd sig att bogsera mig till Röbäck där jag för tillfället huserade. Jag ville erbjuda mig att betala för mig, men de lät sig nöja med varsin kram. Vilka gullisar!

2. Att det sitter sådana här dekaler lite överallt i stan:

umeåtaringenskit.jpg

3. Personalen på MVC, förlossningen och BB. Nu är det drygt fem veckor sedan min och Loves dotter föddes. Jag tyckte att det tog en halv evighet innan hon verkligen låg på min mage och jag minns att jag tänkte att det här var, milt sagt, en pärs. När vi sedan fått vår lilla fikabricka, kommit upp på BB och där vilat några timmar så såg jag allt som i ett romantiskt skimmer. Det har jag personalen där att tacka för. När jag kommit på vad, så ska jag göra något fint för att hylla och tacka dem.

Jag kan fortsätta med en massa fler saker, kanske ni också vill fylla på? Gör det! Skriv en kommentar här nedan eller skicka ett mail till kontakt@eljestshop.com. Eller vet ni vad, det här kom jag på nu! Lägg upp er story på Instagram och skriv #älskauå så samlar vi dem digitalt. 

Nåvä, dessa tankar kring staden ledde mig vidare till att rita det här motivet.

Det är helt enkelt silhuetten av Västerbotten med ett hjärta som symboliserar staden Umeå. Ni kan se hela Umeåserien i vår webshop här.

Älska UÅ! :-)

Länge hade jag för vana att gå tidigt till sängs

annahd.jpg

Det här är Anna Holmström Degerman, hon är författare bosatt i Norrbyn. Tidigare har hon gett ut ett antal barn- och ungdomsböcker och nu kommer hon med romanen Länge hade jag för vana att gå tidigt till sängs. 

Nu under Littfest kommer hon att berätta om Norrlandsfeelgood, om boken, skrivprocessen och att debutera igen. Jag fick mig ett snicksnack med henne. 

Eftersom hon inte trodde att hon skulle kunna leva på att vara författare, utbildade hon sig också till journalist och bibliotekarie, medan sedan några år tillbaka så skriver hon faktiskt på heltid.

Hennes första bok, Modighetsprovet, kom ut 2008 och sen dess har det blivit totalt tretton böcker för barn och nu en roman för en vuxen publik.

Jag skrev min första berättelse (som jag minns tydligt) i tvåan. Sen skrev jag mig igenom hela min skoltid fram till gymnasiet där jag tappade sugen och faktiskt hade ett uppehåll på nästan tio år. Under den tiden skrev jag inget skönlitterärt alls.

När hon skriver sitter hon oftast hemma, men det händer också att hon åker iväg en kortare eller längre period, t ex har hon fått resestipendium för att skriva i Reykjavik, Belgrad, Missenträsk och Spanien. En av favoritplatserna är sommarstugan i Långron. Norrbyskär är ett annat älsklingsställe.

Jag är förtrollad av miljön och historien bakom sågverkssamhället i havet. Någon gång ska jag skriva om det. Jag har faktiskt börjat lite.

Inspirationen till historierna kommer från vardagen, människor och vad vi säger till varandra. Också läser hon väldigt mycket!

Hennes nya bok Länge hade jag för vana att gå tidigt till sängs är ett exempel där hon inspirerats av en bok. Det började med titeln som är hämtad från Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt, som börjar precis så. Men berättelsen som det till slut blev är en blandning av berättelser som hon burit med sig länge. 

Den handlar om Annie som efter ett gräl med sin man hemma i Uppsala plötsligt bestämmer sig för att åka tillbaka till sin barndomsort och renovera det nedslitna hotell hon ärvt. Och läsa Proust. Men det hon möter när hon kommer tillbaka till Storbygdsele är inte alls det hon hade förväntat sig. Den handlar också om återvändande, ursprung, kärlek och familjehemligheter.

När jag är inne i ett manus så skriver jag 4-6 timmar om dagen och jag har nästan alltid en slags grovplanering där vissa händelser finns med, och även hur jag tänkt mig ett slut. Grejen är att berättelsen ofta börjar ta sina egna vägar som inte stämmer med min planering och när det händer låter jag den göra det. Det blir bäst så. Jag brukar skriva från början till slut innan jag börjar bearbeta texten igen och då skriver jag igenom den en gång till, och en gång till och kanske några gånger till innan jag är redo för att skicka till förlag.
Allt jag skriver tänker jag mig för utgivning. Det är ju mitt jobb. Däremot låter jag inte tankar på utgivning störa skrivprocessen. Skriv klart först och fundera sedan på vilket förlag som kan tänkas vilja ge ut. Tvärtom tror jag blir hämmande.

Hennes tips till andra som drömmer om att ge ut en bok är att skriva så mycket en bara orkar och läsa ännu mer! Skriv den berättelse som betyder något för dig och hitta din egen röst. Läs högt för andra eller för dig själv, då hör du hur texten låter. Sök dig till andra människor som skriver.

Ni kan se Anna i Studion på lördag kl 10.00 - och boken kan ni köpa här! Passa på under Littfest, då har vi 10% rabatt på alla våra böcker!

DIY: ljuslyktor av buteljer

För ett par år sedan bodde jag i en by som heter Ultervattnet, utanför Robertsfors. En sommar ordnade jag ett garden party i min trädgård. Inför detta event tillverkade jag en uppsjö med ljuslyktor av gamla glasflaskor. De blev jättefina och jag tänkte få tipsa om hur man gör dem!

1. Tag en gammal butelj eller två och lägg i blöt. Detta för att på ett enkelt vis avlägsna eventuella etiketter. Jag använde en plasthink med vatten spetsat med diskmedel. Ibland var jag tvungen att fuska med lite T-röd på ett papper för att få bort sista klisterresterna, men oftast gick det bra bara de fick ligga tillräckligt länge i vatten.

ett-copy.jpg

Moment två är det enda steg där vi behöver ett litet specialverktyg, en glaskniv. Finns för ca hundralappen på hobbyaffärer eller sådana där ställen där man kan köpa det mesta. Det finns de som är gjorda för att skära jämna spår i just runda flaskor, men jag körde på en helt vanlig glaskniv. Istället uppan jag en genial ställning där jag satte fast kniven med en tving på ett bord, bredvid en kloss som jag kunde snurra flaskan mot för att få ett hyfsat jämt spår.

tva.jpg

Tricket är att inte trycka så hårt, utan bara låta det bli en fin skåra i glaset. Trycker man för hår så kommer kanten att bli ojämn eller så spricker hela flaskan.

Nästa steg har jag inte lyckats fota, men idén är lika enkel som genial. Koka upp vatten och häll över skåran samtidigt som man spolar kallt vatten alldeles utmed. Snurra lite på flaskan så den blir varm överallt och så plötsligt kommer bottnen bara att trilla av. Värsta coolt!

Ta sedan ett fint sandpapper och jämna till kanterna, bara så det vassaste försvinner i alla fall.

Jag lyckades inte få någon som blev superjämn, så jag ställde dem på lite småsten så de skulle stå stadigt. Bredvid pyntde jag några hela flaskor med blommor och ställde ut arrangemanget i trädgården – klart!

Jag fick några fler tips på vad man kan göra med lyktan sedan. Sätt i en kork, vänd den upp och ner, fyll den med sten eller sand och snurra fast en ståltråd och häng upp den i ett träd. Eller så vänder du den upp och ner och stoppar ner den i marken så har du lite markbelysning.

Det var allt för nu. Tjenamors!

Kreativ Design Leena Andersson

Ett gammalt hönshus renoverades och är numera Leena Anderssons smedja.

Ett gammalt hönshus renoverades och är numera Leena Anderssons smedja.

I den lilla byn Storliden, närheten av Bodbyn, ligger ett Västerbottenshus från 1840-talet. På gården finns bland annat en åttakantig loge, två lider, tre härbren och en silversmedja (som tidigare var ett hönshus).

I ateljén håller Leena Andersson till när hon skapar sina smycken i silver. Efter att ha arbetat som förskollärare inom Umeå kommun sedan 1978 tyckte hon det var dags att göra något annat och gick i pension i förtid förra året.

För ca 10 år sedan gick hon en helgkurs i silversmide och kände att detta var något som passade henne! Hon har alltid varit intresserad av konsthantverk och har provat på det mesta. Inspirationen hittar hon i naturen och att sitta för sig själv och komma på nya idéer, som t ex silversmyckena med kvinnosymboler som finns hos oss på Eljest.

Jag har varit feminist så länge jag kan minnas. Min första dammsugare hette "Viktor -  för ökad jämlikhet"
Hos Eljest finns flera olika smycken som Leena har gjort, bland annat ringar, armband och berlocker med kvinnotecknet.

Hos Eljest finns flera olika smycken som Leena har gjort, bland annat ringar, armband och berlocker med kvinnotecknet.

Vill man prova på silversmide, kanske ge bort ett presentkort till en jubilar eller göra sin egen vigselring så kan man besöka Leena.

Man är då i hennes smedja i Storliden under ca 4 timmar och kommer överens om vad du vill göra. Det material som finns i smedjan är sterling silver och titan.  Efter halva tiden bjuds det på fika, för framför allt så ska det vara trevligt! :-)

Priset för fyra timmar är 950 kr för en person. Då ingår 5 gram silver, handledning och fika.  Om man gör ett smycke som väger mer än 5 gram betalar man 20 kr/gram extra. Man kan vara upp till fem personer. Vid fem personer är priset 800 kr/person. 

"De som kommer till mig är oftast personer som har fyllt år, vill fira något speciellt, göra sina förlovnings/vigselringar, möhippa, arbetslag o.s.v.eller bara göra något roligt och kreativt tillsammans. Uppskattat är att ge bort ett presentkort för En dag i smedjan."

Jag frågar om hon har några tips till de som vill starta eget eller börja arbeta med silver. Då får jag det här råbra svaret:

Det är aldrig försent! Våga och om det inte går så bra så har du i alla fall provat. Under resans gång så har man i alla fall haft kul, förhoppningsvis!!

IMG_2373.jpg

Umeåmusik

Förr i ti'n så drev jag en butik tillsammans med mina föräldrar, den hette Popshop. Där hittade jag på lite olika saker, bland annat att vi skulle samla lokal musik på ett och samma ställe. 

Den samlingen har jag nu tagit med mig till Eljest där den finns att beskåda i alla sin prakt. Dessutom är alla skivor i samlingen till salu, så hittar man något så är det fritt fram att handla.  (Och vill ni veta en hemlis? Innan jag och Love började kila stadigt så var han in med ett gäng LP-skivor som hans band Kardinal Synd gjort. Jag tyckte han var gullig och tuff som spelade trummor i ett punkband.)

Kardinal Synd. Från vänster: Carl Svedjehed, Love Sundlöf (guliigull) och Martin Runnzell.

Kardinal Synd. Från vänster: Carl Svedjehed, Love Sundlöf (guliigull) och Martin Runnzell.

En sak som jag är väldigt stolt över med Eljest är att vi samlar etablerade kreatörer sida vid sida med okända skapare. Precis så är det i vår musiksamling också. Vi har bland annat Lisa Miskovsky, Refused, Säkert! och Frida Hyvönen som ni nog känner igen. Vi har också t ex (supercoola) Kardinal Synd och Shield som ni kanske inte tycker låter lika bekanta? Shield är min storebrors HC-band som de hade under 90-talet.

1984 kom boken Rock i Umeå 1958-1983, skriven av Jan Hofverberg. Som ytterligare ett led i mitt musiksamlande - och för att jag gillar musik, men inte kan spela - började jag med vad som jag tänkte skulle utgöra fortsättningen på den boken. Ambitionen var att till 2014 (då Umeå var Kulturhuvudstad) ha en komplett förteckning över samtliga band, artister, klubbar, föreningar, företag och eldsjälar verksamma i Umeås musikscen under de senaste 30 åren.

För att förenkla insamlandet av denna minst sagt digra information, hade jag gjort iordning en enkät som man kunde fylla i, skicka in också la jag upp det på en blogg med målsättningen att sammanställa det i en bok. Det insamlade materialet finns kvar på wordpress.umeamusik.se också finns facebooksidan Umeåmusik, men det blev tyvärr inte så mycket mer av det. Om någon läser detta och vill hjälpa oss att gå vidare med projektet, hör av er! 

Tillsvidare är ni himlarns välkomna in till oss och undersöka vår skivsamling!